Hjalmar Croneborg ringde och föreslog att jag skulle skriva svampkåserier på denna hemsida.
Det känns kul för en svampnörd att skriva om svampbotanik och om svampfolk så jag tackade ja. Här kommer första episteln om dagsaktuellt ämne.
Sedan snart 30 år har jag varit ledamot av rödlistekommittén för svampar. Jag är särskilt intresserad av ängssvampar och skrev artikel i SMT 2017/2 om ”Ängens svampar inför rödlistan 2020”. Där gör jag en ängstur genom kungariket från skånska sandstäppen till vindpinade fjällhedar. Jag är även intresserad av ämnet naturvårdspolitik. Den nya blocköverskridande uppgörelsen i politikens mittfält i kungariket som blev klar i januari 2019 kan nog bli bra närmaste fyra åren för landsbygdens folk och även för svamp och annan underbar biologisk mångfald i våra artrika naturbetesmarker och ängar. Bra är skrivning i uppgörelsen om att höja anslagen till inköp av värdefull natur. Bra är även skrivning om att skärpa reglerna för utvinning av mineraler ur alunskiffer, en gruvbrytning som skulle drabba tusenåriga kulturbygder som Österlen i Skåne och Oviken i Jämtland. Dåligt för naturen i den politiska uppgörelsen är bland annat att tioåriga inventeringen av nyckelbiotoper i skogen stoppas och att strandskyddet luckras upp.
Rent strategiskt har centern just nu en jättestark nyckelposition i svensk politik och får mycket lätt igenom sina förslag till satsningar på landsbygd och jordbruk. Uppgörelsen innehåller bland annat skrivning om “bondepaket” som ska konkretiseras i kommande statsbudgetar. Centern värnar starkt landsbygden och har en markägarprofil som matchas och kompletteras av mp som med sina viktiga ministerposter i regeringen kan föra in tänk om biologisk mångfald i satsningarna.
Riksdagens miljö- och jordbruksutskott är ett mäktigt gäng. Den duktiga centerpartisten Kristina Yngwe från Skåne är ordförande. Det finns ledamöter från flera partier i utskottet som är särskilt intresserade av biologisk mångfald och naturvård. Liberalerna har en lång tradition av intresse just för naturens bästa. Vice ordförande i utskottet är miljöpartisten Maria Gardfjell från Uppsala som är mycket insatt i jordbruksfrågor. Maria var i sin ungdom aktiv i Fältbiologerna. År 1988 kom Maria och fältisarna i en gammal skraltig, grön “ekologibuss” hit till Medelpad. Jag guidade dem i flera dagar till gamla artrika gräsmarker i Borgsjö socken i Medelpad och till Klövsjö socken i Jämtland. Vi besökte gamla fäbodar som Granbodåsen med blårödling, hackslått på finnbyar som Julåsen med violett fingersvamp, artrika fuktängar som Råabäcken med majviva, älväxing, jordtungor och vaxskivlingar. Fältisarna hade fjärilshåvar och samlade med ungdomlig entusiasm vackra fjärilar. Nu under rekordsoliga sommarn 2018 har min kompis Bengt Larsson på uppdrag av flera länsstyrelser inventerat fjärilar just i de vilda gränstrakterna mellan Medelpad och Jämtland.
Fältisarna besökte 1988 även Lortatjärn högt uppe i finnmarken mot hälsingegränsen där jag engagerat en äldre lantbrukare som initierat berättade om tekniken vid färneslåtter. Slåtter av sjöfräken (färne) skedde ofta sent och efter annan slåtter hemmavid och på myrarna. Sjövattnet var kallt, inte så konstigt att gubbarna och gummorna förr fick ”reumatismen” på gamla dar!
Sedan guidade jag den där sommarn 1988 fältisar och ekologibuss till den högt belägna fjällbyn Klövsjö i Jämtland som utsetts till Sveriges vackraste by. Den gamle fäbodbrukaren Jöns Fahlén visade sin högt belägna fjällfäbod Fallmoran som lyste grå av staggmattor. Stagg kallades förr ”häran”
(= grått hår) och är ett tuvbildande, svårslaget gräs. Ekologibussen började koka i en av backarna upp mot Fallmoran och vi fick hämta vatten i en fjällbäck.
Maria Gardfjell jobbade sedan bland annat med ekologiskt jordbruk på KRAV. Hon har även varit kommunalråd i Uppsala, bildat kommunala naturreservat. Så hon kommer att samköra med Kristina Yngwe i miljö- och jordbruksutskottet. Vilket kan bli bra. Rebecka Le Moine (mp) är annars idag stjärnan på politikens himmel ifråga om kunskap och känsla för biologisk mångfald. Hon är suppleant i miljö- och jordbruksutskottet, biolog och har varit ute mycket och inventerat gamla artrika skogar och kulturmarker.
Så det blir spännande närmaste åren vad gäller politiska satsningar på landsbygd och biologisk mångfald i våra svenska kulturlandskap. Det behövs “landskapstänk” ifråga om biologisk mångfald och det är politikerna i EU, riksdag och regering som ytterst påverkar hur våra svenska landskap formas i framtiden.
Jan-Olof
